med glas under fötterna

anthems

matteprovet i morse gick helt okej faktiskt

jag blir sådär sjukt nervös och förväntar mig alltid det värsta

men det gick ganska bra ändå

och vi hade vår sista lektion med emilia och jag kommer faktiskt sakna henne

visst, hon är lite dryg emellanåt, men hon är faktiskt en väldigt bra lärare

dock är jag något skeptisk till hennes namnval till barnet

men ja, om sagas kompisar kan heta rut och elsa och kurt så är de

nog inte så utmärkande

sedan jag slutade tidigt och tränade på gerda

jag har sjukt mycket träningsvärk i handlederna igen vilket är frustrerande eftersom 

man inte kan stretcha dem 

i alla fall vet jag inget sätt att göra det på 

jag kanske ska dit imorgon igen om jag orkar och sedan ska oskar följa med mig

i helgen 

det är lite läskigt eftersom jag inte har varit i det stora gymmet tidigare men rimligtvis 

ser utrustningen likadan ut 

och jag räknade; i april tränade jag 11 gånger, så tre gånger i veckan alla veckor utom 

den sista i månaden 

i maj satsar jag på tre eller fyra gånger de veckor jag är hemma och sedan får jag simma

eller springa eller vad som helst medan vi är på mallorca

annars kommer jag dö både av värmeslag och ångestattacker eller något åt det hållet

men ja, gerda är bra

man ser skillnad på kroppen trots att jag går upp i vikt, vilket är lite psykande

överlag är det i alla fall bra

jag och mamma pratade om burmakatastrofen innan 

det är helt sjukt egentligen; de lägger 2% av landets bnp på sjukvård och 40% på militären 

i och för sig är det ju en militärregim som styr landet men de har verkligen inte 

möjlighet att klara en katastrof som är så här stor

dessutom så låter ju inte regeringen hjälporganisationer komma in i landet, trots att man 

har förkortat väntetiden för visum från tre veckor till drygt tre dagar

och de har verkligen noll åtgärdsplaner och som det är nu kan man inte ens ta sig till alla 

drabbade eller hjälpa de närmre en miljon hemlösa

ytterligare en absurd sak är att regeringen första dödstalssiffra var 400 personer

nu gissar man att det kan vara drygt 100 000 människor och dödstalen stiger eftersom man inte 

har tillgång till sjukvård, hjälporganisationer kommer inte in, risodlingarna har förstörts, lik 

ruttnar i vatten och på gator och sprider sjukdomar och dödliga epidemier kommer 

utbryta inom snart framtid och det kommer skörda ännu fler människoliv

jag känner mig lite osympatisk dessutom 

när jag läser om de 100 000 döda så känns det liksom för overkligt

min reaktion blir mest: hm, okej? 

fast när det står att det ligger döda hundar på gatorna och att djurlik flyter runt i vattnet

blir jag alldeles kall och gråtfärdig

det är ganska hemskt men ofta reagerar jag mer på att ett djur far illa än när en människa gör det 

djur är liksom så försvarslösa och oskyldiga 

människor är relativt hemska

nu har jag mest dåligt samvete och jag borde verkligen sova

så, godnatt. 

 

(flygfoto över burma) 

ja människor är hemska

det är liksom äckligt

katastrofer är ju inte vårt fel

men krig och annat

som dödar och vi förstör naturen hela tiden

mer än något annat

som om jorden tillhörde oss