recordarme
den senaste tiden har jag haft sååå mycket komplex så det är
knappt sant. jag vågar i stort sett inte byta om på gerdahallen
längre för det är så obehagligt när folk ser mig. och jag har ändå
lyckat gå ner lite i vikt - sådär som jag brukar göra ibland men
sedan misslyckas igen, och jag hittar fler fel hela tiden. jobbigt!
och jag vill inte prata med folk på äs-enheten igen för jag känner
mig så misslyckad! de gjorde verkligen ingenting bra för mig och
ja, jag väger visserligen inte 43 kg längre men det är knappast
deras förtjänst. och poängen var väl att det skulle vara bra att
vara normalviktig, inte att känna mig misslyckad heeela tiden -
varje dag och ändå fortsätta äta som jag ska. jag blir äcklad.
ja, okej, nog med klagande. till det positiva: lyssna på te regalo
av carlos baute, som är den mest cheesy låten ever men har
så fin text, på spotify om ni har det!
sen kan ni läsa hydraulic level 5! bästa på länge. fast jag borde
inte läsa så många saker samtidigt.
eh.
och jag har väldigt mycket träningsverk så jag känner mig lite
duktig i alla fall.
nu: återgå till att läsa om familjen fleischmann på spanska (jag
skrattar lite varje gång jag läser vad de heter - det passar
verkligen inte in) och hitta druvsocker för jag misstänker att
jag har insulinkänning? hm. godnatt!
Kommentarer
Postat av: Emma
Om du vill prata så finns jag här! <3 puss!
Postat av: moa
åh, lilla ylva... jag antar att det egentligen inte alls hjälper att säga att du är fin precis som du är. Men jag tycker ändå att det bör sägas, det är du!
Postat av: cloetta
ja haha, fleischmann... det är en sjukt skum bok vi läser. jag är lite rädd för katten! :S
Trackback
